Vissa förstår..

Jag får för mig saker som inte ens stämmer, när jag blir sur så känns det som att jag kan döda, jag hatar allt och alla, vill inte att nån ska få mig att må bättre.
Jag får panik när jag vet att allt inte är som det ska, jag känner mig trängd och vill bara bort från allt, jag känner en ångest varje gång jag blir lämnad ensam.

När ångesten har nått mig, så finns inte verkligheten nå mer, trycket i bröstet och känslan av att man inte får nog med luft, då blir det mer panik, då kommer stadiet när man tror att döden är nära, ingen kan hjälpa en och allt är bara konstigt.
Hela kroppen darrar av rädslan inför att man håller på att dö, känslan är så fruktansvärd att man funderar att ta sitt eget liv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0